Grattis min son, idag är det 32 år sen du föddes, liten och skrynklig var du men söt som en sockerbit. Tänk att du trots alla odds blev en hel karl, som jag fick kämpa för att få dig.
Sonen T föddes alldeles för tidigt (v 32) och hade medfött hjärtfel, opererades första gången när han var 12 timmar gammal. Vilken tur att jag hade en erfaren barnmorska som med tratt hörde att det var något fel på dina hjärtslag och skickade mig vidare till J:stad där kollade man med maskin och hittade inget avvikande. Barnmorskan på MVC gav sig inte, nåt fel är det konstaterade hon vid nästa besök och skickade mig till Vasa som efter några veckor skickade mig till Helsingfors och HUCS. Det räddade hans liv, för han hade inte klarat en transport före sin första operation.
Tankarna i mitt huvud var många under tiden jag låg inne för observation (3 veckor i Vasa och 8 veckor i H:fors) Skulle jag mista ett barn till, hur skulle ditt liv bli om du klarade dig osv osv…. Morgonen den 24 juni -81 kom en läkare och ställde sig vid min säng, skakade på huvudet och på knagglig svenska förklarade att barnet inne i magen inte mådde bra, man skulle ta lite mer prover, men man hade redan bokat en operationssal för kejsarsnitt och en kuvös från barnkliniken.
På eftermiddagen kom du, den minsta lilla människa jag sett i verkligheten, fick hålla dig en liten stund innan du for iväg till hjärtbarnskliniken. Första info därifrån var att de hittar inget fel på hjärtat och att barnet mådde bra, men några timmar senare var läget akut och en hjärtoperation var nödvändig. En av många.
Ha det bra på cykelsemestern i Estland min son, mamma följer dig nog på twitter och blogg.
Villa Herberts 
Grattis till dig och Midsommarpojken! Kram
Tack, födelsedagsfirandet får vänta till augusti när vi är samlade på en plats mina barn och jag.