Ja det är mycket vi skall ”jaga” om vi vill hänga med på Bosses uppgiftsjakt. Fick besöka två städer för att få till det. I Jakobstad finns trafikljus och där finns även två kyrkor men ingen av dom har klocka i tornet så jag fick åka till Nykarleby också, där finns ett kyrktorn med klocka åt fyra håll

.IMG_1732IMG_1747

Sen var det personliga ögonblick, oj vad jag har bläddrat i minnets arkiv, hittade massor borde inte ha begränsats till 5 minnen, jag har flera hundra som påverkat mitt liv att bli till det det blev. Kan jag med att berätta detta åt massor av okända människor, men nu har jag bestämt mig för dessa.

IMG_1754

Ett av mina första minnen är från barnhemmet jag bodde på tillsammans med mina syskon. Ibland kom det främmande människor dit och då fick vi alla rada upp oss i längdordning. Sen blev vi synade från topp till tå av dessa, efter noggrann syn så pekade de på nån av oss och en dag hände det värsta och jag kommer aldrig att glömma den känslan. Ett par pekade på min lillasyster och hon adopterades till USA, senare blev jag som 6-åring också adopterad av ett par i Finland. Ett år senare adopterades även vår storebror av en familj i USA.

IMG_1757

Ett ljus tänds varje år den 1 december till minne av min dotter Veronica och varje år undrar jag hur livet hade blivit om hon fått leva och vi hunnit lära känna varandra.

IMG_1756

Denna bild är tagen några dagar efter min yngre sons andra stora hjärtoperation, den första gjordes när han var tolv timmar gammal. Jag kommer ihåg att bilden är tagen en stund efter att vi av hans hjärtläkare fick veta att chansen att han skulle nå vuxen ålder ökat markant. Det blev två stora operationer till, en vid sexårsålder och en när han var tolv. Idag är han en lång och reslig man som lever livet fullt ut.

Ebba 2 Sigrid 2

Oops! här blev det två bilder, men jag kunde inte bestämma vem av dom som skulle få vara med (hoppas att Bosse godkänner detta, han hade ju sagt 5 bilder). Mina barnbarn Ebba till vänster och Sigrid till höger. Mommo älskar er.

norrsken

Sist en bild av norrsken, fast jag kan uppleva detta fenomen flera gånger om året så blir jag lika förundrad av detta varje gång och kan vistas ute i flera timmar och bara njuta.

Nu skall jag ta natt, klockan är snart halv ett. Vi hörs.

 

 

Annonser
Länk | Det här inlägget postades i personligt. Bokmärk permalänken.

2 kommentarer till Kyrkur, trafikljus och minnen som fastnat

  1. Vilken spännvidd du bjuder på bland dina ögonblicksbilder från ditt liv. Norrsken är som jag skrev en av de saker jag skulle vilja få uppleva. 🙂 Däremot blir jag ledsen av Veronicas livsöde. ❤ Livet är inte rättvist. Det finns så mycket vi inte förstår, vi små människor. Fantastiskt att din son fick chans att leva vidare. En solskensberättelse. Vad grymt det måste varit för dig när de valde ut din lillasyster. Hur har det gått med kontakten? Kunde ni återuppta den senare? Som vuxna med de sociala möjligheter som finns. Har ni syskon träffats? Vad hände era föräldrar, tänker jag. Dina bilder skapar många bilder och frågor inom mig. Tack för att du delade med dig. Det var mycket starkt gjort.
    Kram Bosse

    • lenarwik skriver:

      Vi syskon har träffats som vuxna och vi har även träffat vår biologiska mamma, men vår upptäckt blev att blod är inte tjockare än vatten. Vi blev mer som vänner, jag tror att man måste växa upp tillsammans och få gräla och slåss lite för att få den rätta syskonkänslan.
      Jag hade i många år en lapp i min plånbok, där hade jag skrivit att om det hände mig något så fick de inte skilja mina barn från varandra.
      En lugn och skön påsk önskar jag dig och din familj.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s